Varför är tåg så dyrt? En förklaring som svider i plånboken

Att resa med tåg är ett av de mest klimatsmarta valen du kan göra, men samtidigt också ett av de dyraste. Det är en frustrerande verklighet för många som vill resa mer hållbart, men som möts av skyhöga biljettpriser. Varför är tåg så dyrt? Det är inte bara en fråga om vad det kostar att köra ett tåg – det handlar om politik, infrastruktur, konkurrensvillkor och hur olika transportslag behandlas ekonomiskt. Här går vi igenom alla viktiga faktorer som förklarar prisskillnaderna och varför det fortfarande är enklare och billigare att flyga än att ta tåget genom Europa.

Skatter och subventioner snedvrider marknaden

En av de mest grundläggande orsakerna till att tåg är dyrare än flyg är hur de olika transportslagen beskattas. Flygbranschen får stora ekonomiska fördelar: flygbolag betalar till exempel ingen skatt på flygbränsle inom EU, vilket är ett undantag som har funnits länge. Dessutom är biljetter för internationella flygningar helt momsbefriade. Tågresor däremot beskattas som vilken annan tjänst som helst – med moms på biljetter och avgifter för att använda spårinfrastrukturen.

Det här skapar en ojämn spelplan. Ett miljövänligt resealternativ som tåg borde gynnas – men istället straffas det ekonomiskt. Detta har gjort det svårt för tågoperatörer att konkurrera på lika villkor, vilket i sin tur leder till att priserna för dig som resenär blir högre. Flera tågbranschorganisationer vill att EU ska införa nya regler som jämnar ut förhållandena, så att tåget får samma ekonomiska förutsättningar som flyget.

Men tills den typen av lagstiftning blir verklighet är det fortsatt flyget som subventioneras indirekt, medan tåget förblir en kostsam investering för både företag och resenärer.

Infrastrukturkostnader som äter upp budgeten

När du bokar en tågbiljett är det lätt att tro att pengarna mest går till personal och drivmedel, men en enorm del av kostnaden handlar faktiskt om infrastrukturen. Att bygga och underhålla järnvägar är extremt dyrt, särskilt när det gäller dubbelspår, tunnlar eller broar. Enligt tidigare beräkningar från LTH kan ett ballasterat dubbelspår kosta upp till 200 000 kronor per meter – och om det rör sig om ett broförlagt spår kan priset överstiga 400 000 kronor per meter. Detta är dessutom siffror som har några år på nacken, vilket innebär att dagens kostnader sannolikt är ännu högre.

Till det kommer allt som hör till modern tågtrafik: signalsystem, elförsörjning, trafiksamordning och underhåll av stationer. Allt detta kostar pengar, och eftersom tåget ofta är beroende av statlig eller regional finansiering blir det lätt en budgetfråga snarare än en transportlösning. Om staten inte skjuter till medel, tvingas biljettpriserna höjas för att täcka underskotten.

För få resenärer på långa avstånd

Tågtrafiken fungerar bäst när den kan köra många passagerare ofta – exempelvis i rusningstid kring storstäder. Men när det handlar om långväga resor, som mellan Stockholm och Paris eller Berlin och Rom, blir det svårare att fylla tågen. Tågen är tunga och dyra att köra, oavsett om de är halvfulla eller fullsatta. Flygbolagen har en större flexibilitet – de kan anpassa storlek på flygplan, antalet avgångar och rutter utifrån efterfrågan, vilket gör att deras kostnad per passagerare ofta blir lägre.

Det här leder till en ond cirkel. För få bokningar gör att tågbiljetterna måste höjas för att täcka kostnaderna, vilket i sin tur gör att ännu färre bokar. Det är särskilt tydligt på de långa sträckorna där tåget inte är förstavalet för många. I vissa fall kostar en tågresa nästan tio gånger mer än ett flyg – trots att tåget tar dubbelt så lång tid.

Krångliga bokningar höjer tröskeln

Om du försökt boka en tågbiljett genom Europa vet du att det är allt annat än smidigt. Till skillnad från flygbranschen, där du med en enkel sökning kan jämföra alla avgångar, är tågtrafiken splittrad mellan olika nationella system. Många tågbolag, som SJ, DB och SNCF, har egna biljettsystem och säljer inte varandras avgångar. Det betyder att du kanske måste boka tre olika biljetter för att ta dig från Malmö till Paris – och det kan bli både dyrt och rörigt.

Det här beror till stor del på att järnvägsmarknaden i Europa länge varit präglad av nationella monopol. Operatörerna är ovilliga att släppa in konkurrenter, eftersom de är rädda att tappa marknadsandelar. Resultatet blir ett system som är ineffektivt för resenären och svårare att använda än det borde vara.

Ett gemensamt bokningssystem för hela EU skulle kunna lösa detta – och EU har faktiskt planer på att införa just ett sådant. Om allt går enligt plan kommer en digital plattform där du kan boka hela gränsöverskridande resor införas redan 2025.

Tyskland visar vägen med lågprisbiljetter

I maj 2023 lanserade Tyskland ett månadskort för regional- och kollektivtrafik som kostade bara 550 kronor. Det blev snabbt en succé. Antalet långväga tågresor ökade med över 25 procent, och fler valde bort bilen till förmån för tåget. För människor med begränsad ekonomi innebar biljetten att det plötsligt blev möjligt att resa mer, både till vardags och på fritiden.

Vänsterpartiet i Sverige har föreslagit en liknande lösning – en Sverigebiljett som skulle halvera priset på tågbiljetter i hela landet. Kostnaden för detta skulle vara cirka sex miljarder kronor per halvår, men många menar att det är en investering som skulle ge tillbaka i form av ökad jämlikhet, förbättrad miljö och bättre tillgång till kollektivtrafik i hela landet.

En sådan reform skulle också kunna vända den negativa trenden med minskat kollektivt resande efter pandemin. Istället för att dra ner på turtäthet och linjer, skulle lägre priser kunna locka fler tillbaka till tåget.

Här är några anledningar till varför ett lågpriskort skulle fungera:

• Det skulle bli enklare för alla att resa – oavsett var i landet du bor eller hur stor din plånbok är.
• Resandet skulle bli mer flexibelt, särskilt för barnfamiljer och äldre.
• Regionen får ökade biljettintäkter på sikt genom fler resande, trots lägre pris per biljett.

Politiska beslut styr framtiden för tåget

Tågfrågan är politisk – och den är mer aktuell än någonsin. EU står inför stora vägval kring transport, klimat och miljö. Men starka nationalistiska krafter och ökade motsättningar kring klimatpolitik hotar att bromsa utvecklingen. Om inte nästa EU-parlament prioriterar hållbar mobilitet och rättvisa spelregler för transportbranschen, finns det en risk att tågets potential förblir outnyttjad.

Finansieringen av nya järnvägssatsningar står och väger, och i ett läge där politiska viljor drar åt olika håll, riskerar tåget att förlora ännu mer mark. Det krävs tydliga satsningar, lagstiftning och långsiktig planering för att tågtrafiken ska bli billigare, smidigare och mer tillgänglig för dig som resenär.

Ny teknik gör tåget mer konkurrenskraftigt

Utvecklingen av nya höghastighetståg visar att det finns tekniska lösningar för att göra tåget snabbare och mer effektivt. Siemens nya ICE4 är ett exempel – ett modernt höghastighetståg som är tystare, mer energieffektivt och har plats för fler passagerare. Tåget kan köras i höga hastigheter över långa sträckor, vilket gör att restiden kan konkurrera med flyget – om infrastrukturen tillåter det.

Med rätt politiska satsningar kan sådana tåg bli vardag i fler europeiska länder. Snabba, bekväma tåg skulle göra det mer attraktivt att resa hållbart – och i takt med att fler väljer tåget, kan priserna sjunka genom stordriftsfördelar och ökade biljettintäkter.

Men det kräver att både du som resenär och beslutsfattarna väljer rälsen framför flyget, även när det är obekvämt. Och just där ligger kärnan i frågan: varför är tåg så dyrt?