Framtidens höghastighetståg

Gröna Tåget är ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som syftar till att stärka förmågan att utveckla och köpa nästa generation av höghastighetståg för effektiv och attraktiv passagerartrafik under svenska förhållanden. Programmet drivs av flera aktörer, inklusive Banverket (Sveriges järnvägsmyndighet), Bombardier Transportation, SJ AB (Sveriges största tågoperatör), Transitio AB (tåguthyrningsbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan), med stöd från VTI, Interfleet Technology AB och Chalmers tekniska högskola.

Bakgrund och mål

Programmet startade i samband med Sveriges 12-åriga investeringsplan för järnvägsinfrastruktur (2004–2015), där betydande investeringar gjordes i nya höghastighetslänkar och kapacitetsförbättringar. Även om höghastighetståg delar spår med tunga godståg, där axellasten kan uppgå till 25 ton, är ambitionen att introducera en ny generation höghastighetståg inom de kommande 6–10 åren.

Gröna Tåget har som mål att utveckla ett tågsystem som erbjuder:

• Kortare restider, med en topphastighet på minst 250 km/h.
• Förbättrad passagerarkomfort genom bättre sittkomfort, minskat buller, trycktäthet och minskad risk för åksjuka.
• Miljövänlig prestanda med minskad energiförbrukning och lägre bullernivåer.

Anpassat för nordiska förhållanden

Gröna Tåget är särskilt utformat för de utmaningar som finns i Sverige och Norden. Detta inkluderar tågens förmåga att hantera höga hastigheter på ojämna spår samt vinterförhållanden med snö och is. Viktiga funktioner som utvecklas inom programmet är:

• Spårvänliga boggier: För att minska spårslitage och ge en jämn åktur på ojämna spår.
• Lutande karosser: För att reducera åksjuka och tillåta högre hastigheter i kurvor.
• Flexibla tågsätt: Möjlighet att koppla samman olika längder av tågenheter, från 3 till 12 vagnar, med minst två aktiva strömavtagare.
• Pålitlighet i vinterförhållanden: Ett tågsystem som fungerar effektivt även under stränga vinterförhållanden.

Tester och teknisk utveckling (2005–2008)

Under programmets första fas (2005–2008) fokuserade forskningen på:

• Boggier med passiv självstyrning och mekatroniska system: Test av spårkrafter och körstabilitet med instrumenterade hjul.
• Förbättrad komfort på ojämna spår: Aktiv lateral fjädring testades för att minska vibrationer och förbättra åkkvaliteten.
• Bullerminskning: Externa och interna åtgärder för att minska buller från tåget, inklusive ljudavskärmning på boggier och bullerreducerande komponenter.
• Strömförsörjning: Förbättrade strömavtagare testades för att säkerställa god strömtillförsel vid höga hastigheter.
• Vinterklimatskydd: Tekniker för att skydda tåg mot vinterförhållanden, särskilt vid höghastighetsdrift, utvecklades och testades.

Framtida utveckling och utvidgning (2007 och framåt)

Från och med 2007 har programmet utvidgats till nio forskningsområden:

1. Grundläggande krav och konceptstudier.
2. Marknads- och trafikstudier.
3. Passagerarkrav och preferenser.
4. Tågpersonalens krav, inklusive förarhytter.
5. Kostnadsanalys och tillverkningsdesign.
6. Miljöprestanda – buller, vibrationer, partikelutsläpp och energiförbrukning.
7. Framdrivning, bromssystem och styrsystem. Övervakning av tågets tillstånd.
8. Aerodynamik.
9. Hjul, fjädring och spårvänlighet samt karosslutning.

Sammanfattning och mål för framtiden

Gröna Tåget-programmet är en viktig satsning för att skapa nästa generation höghastighetståg i Sverige och Norden. Målet är att utveckla ett snabbt, energieffektivt och tillförlitligt tågsystem som inte bara konkurrerar med bil och flyg, utan också uppfyller de specifika krav som ställs på tåg i nordiska förhållanden. Med fortsatta investeringar och teknisk utveckling är Gröna Tåget-programmet en avgörande faktor för framtidens hållbara transportlösningar.