Nytt hastighetsrekord på svensk järnväg
Trodde du att forskningen kring höghastighetståg var slut i och med X2000-tåget? Så är det inte. Nu ska tågen gå ännu fortare för att kunna konkurrera bättre med flyget. Gröna tåget är också en satsning för att behålla spetskompetensen i Sverige och driva på utvecklingen av framtidens tågresor.
Hållbara transporter med ny teknik
Gröna Tåget är ett branschgemensamt fordonsforskningsprogram som startades av Banverket år 2005 i samarbete med Bombardier, KTH och andra representanter från järnvägssektorn. Programmet syftar till att utveckla höghastighetståg anpassade för svenska och nordiska förhållanden. Med fokus på hög kapacitet, energieffektivitet, säkerhet och låga utsläpp visar Gröna Tåget att järnvägen är ett miljövänligt transportsätt med stor potential.
300 km/t nytt rekord med Gröna tåget
Den 15 september 2008 spräckte ett svenskt Regina-tåg drömgränsen på järnväg genom att nå en hastighet av 303 km/h under tester på Västra stambanan mellan Skövde och Töreboda. Även på sträckan mellan Västerås och Stockholm har man nått imponerande 295 km/t, vilket visar att Sverige fortsätter ligga i framkant inom järnvägsforskning och innovation.
Tekniken bakom rekordet
För att höja tågens prestanda krävs avancerad teknik. Gröna Tåget har testat nya boggiekonstruktioner som ger bättre kurvtagning och en stabil gång i höga hastigheter. Under det senaste året har forskarna även testat drivmotorer med permanentmagneter, som är både starkare och kompaktare. Dessa motorer minskar dessutom energiförlusterna, vilket gör tågen ännu mer energieffektiva.
En annan nyhet är den aktiva fjädringen, som inte bara ger en mjukare gång i kurvorna utan också möjliggör bredare vagnar. Det ger mer utrymme för passagerarna och gör resan bekvämare, samtidigt som hastigheterna kan öka ytterligare.
Framtidens persontåg
Gröna Tåget fokuserar på att utveckla persontåg som kan köra i hastigheter på 250 km/h och däröver. Målet är att svensk järnvägsforskning ska vara ledande i Europa och bidra till nya fordonslösningar och standarder som uppfyller de krav som ställs av de nordiska klimatförhållandena. Det handlar om att skapa tåg som är bekväma, tysta och snabba – för både passagerarna och miljön.
Med förebilder som Frankrike och Japan, där höghastighetståg redan kör upp till 280 km/t regelbundet, vill Sverige nu också ta en plats i den globala toppskiktet. Målet är att utveckla tåg som inte bara är snabbare, utan som också överträffar dagens standarder vad gäller komfort och energieffektivitet.
Spårvänlig och energieffektiv design
En av de största fördelarna med Gröna Tåget är att det inte krävs några nya banor för att köra i höga hastigheter. Tågen är designade för att kunna köra på befintliga spår, vilket minskar kostnaderna för både underhåll och reinvesteringar. Boggiarna är radialstyrda och spårvänliga, vilket innebär mindre slitage på spåren och ökad säkerhet.
Gröna Tåget är också utformat för att minimera buller. Hjulen är täckta med boggiekjolar, vilket inte bara reducerar ljudnivån utan också sänker energiförbrukningen. Internt buller har också minimerats för att skapa en mer behaglig resa för passagerarna.
Miljövänligt och återvinningsbart
Miljötänket är centralt i hela projektet. Gröna Tåget består till största delen av återvinningsbara material, och särskilt de stora metalldelarna är designade för att enkelt kunna separeras och återvinnas. Energiåtervinning är också en viktig del av konceptet – genom att bromsa tågen kan stora mängder energi återmatas till elnätet, vilket gör tågen ännu mer energieffektiva.
Ett projekt för framtiden
Gröna Tåget är inte bara ett forskningsprojekt utan också en kunskapskälla för järnvägsföretag och fordonstillverkare. Projektet samlar expertis från både akademi och industri och har varit en plattform för över 20 forskartjänster, 18 doktorander och mängder av vetenskapliga publikationer. Med företag som Banverket, Bombardier, SJ och Green Cargo involverade, och stöd från KTH och andra tekniska institut, fortsätter projektet att driva på utvecklingen av framtidens tågtrafik.
Gröna Tåget är beviset på att Sverige fortfarande är en ledande tekniknation och att järnvägen har en central roll i framtidens hållbara transporter.
Fakta om rekordet
Klockan 04:10 på söndagsmorgonen den 14:e september 2008 spräckte ett svenskt Regina-tåg drömgränsen på järnväg med att komma upp i 303 km/h. Testerna ägde rum på befintliga spår mellan Skövde och Töreboda på Västra stambanan.
På Västgötaslätten har det för tredje sommaren i rad genomförts tester av ny teknik för framtidens snabbtåg. Tidigare i somras sattes ett nytt hastighetsrekord på 295 km/tim. Tidigt på söndag morgon lyckades man alltså passera gränsen 300 km/timmen för första gången på svensk mark.
– Att slå hastighetsrekord är inte det primära målet, utan vi vill se var möjligheterna och gränserna ligger för den teknik vi testar, säger projektledare Evert Andersson vid KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Men det är klart att 300 km i timmen är en milstolpe i arbetet.
För att höja tågens prestanda behövs ny och avancerad teknik. Tidigare år har vi testat bland annat en ny boggi (hjulupphängning), som styr bra i kurvorna och löper lugnt och bra även i höga hastigheter.
– I år har vi testat drivmotorer med permanentmagneter. Dessa motorer är kompaktare, starkare och ger ytterligare minskade energiförluster. Vi testar också en ny aktiv fjädring, som ger mjukare gång i kurvorna och samtidigt medger bredare vagnar, förklarar Henrik Tengstrand, utvecklingschef inom Bombardier och partner inom Gröna Tåget.
Minskade restider
Ett viktigt syfte är att minska restiderna i framtiden. Tåget ska kunna användas både på befintliga banor och på de nya höghastighetsbanor, som så småningom troligen kommer även till Sverige.
– Hastighetsrekordet är satt på ett helt konventionellt spår vilket är unikt. Den ordinarie trafiken kunde återgå till det normala omedelbart efter proven. Vi strävar efter att kunna köra snabbt och effektivt på alla spår, inte bara på speciella höghastighetsspår, säger Tohmmy Bustad, programansvarig för Gröna Tåget på Banverket
Tåget ska vara anpassat för svenska och nordiska förhållanden och det blir ännu energieffektivare än dagens tåg. Det ska också bli billigare att köra och öppnar därför för lägre biljettpriser.
Deltagare i forskningsprogrammet:
Banverket, Bombardier Transportation, Branschföreningen Tågoperatörerna, Chalmers Tekniska Högskola, Interfleet Technology, Konstfack, Kungliga Tekniska Högskolan, SJ, Transitio, Transrail, Vinnova och VTI.